DAGEN ÄR KOMMEN del 2

By on December 2, 2017 in Dagen är kommen

dagenarkommen2017

2a december, lördag

Friedhelm vaknar av att någon slår hårt på dörren till hans rum. Med ett ryck reser sig Friedhelm ur sängen och sliter upp dörren irriterat. Det är hans yngsta syster som stått och sparkat på dörren. Vid synen av sin bror börjar hon le och bankar vänligt på hans ben.

“Mamma vill att du går upp nu” fnissar hon fram och springer sen därifrån. Irritationen som Friedhelm känt är som bortblåst – det går inte att vara irriterad på en busig sexåring, som för övrigt är världens gulligaste. Han tar sig till köket och ser sin familj sitta samlad kring matbordet; mamma, pappa och hans två systrar. Den äldre, Nicole, blir först att ta till orda.

“Du sover bort dagen. Vi ska till mormor” fnyser hon och tar en tugga på smörgåsen.

“Är du min mamma eller?” svarar Friedhelm kallt och börjar göra i ordning sin frukost. Hans mamma suckar.

“Kan ni aldrig sluta hålla på sådär? Det blir så tråkig stämning” säger hon och tittar på sin man i ett försök att få respons. Han nickar medhållande.

“Det är bara en fas, men försök att vara lite trevliga mot varandra” säger han inställsamt och blinkar till barnens mamma. Nicole rynkar på näsan och reser sig från bordet.

 

Det är Friedhelm som kör bilen till deras mormor, till övriga familjens stora förskräckelse. Vid hans impulsiva inbromsningar kväver Nicole en flämtning och hans mamma håller hårt i deras yngsta syster. Friedhelm själv tycker att det går galant. Han klarade ju uppkörningen, så vem kan ifrågasätta honom nu?

 

Väl hemma hos mormor på Östermalm blir familjen bjuden på lunch och Friedhelm utsätts för de vanliga samtalsämnena om framtidsplaner, flickvänner och hur mycket bättre det var förut. Han ursäktar sig från matbordet och går ut i hallen när han känner telefonen vibrera av att nån ringer. Det är Sigge, som med andan i rösten berättar om hur han gått med på att träffa Flora på en promenad.

“Hon försökte ta min hand!” utbrister han och Friedhelm skrattar. Sigge fortsätter:

“Hon var så himla på och ville snacka om allt. Jag vet inte vad jag ska göra”. Friedhelm lyssnar på sin vän, men hör sin mormor ropa inifrån matsalen och avbryter därför Sigges babblande.

“Du, mormor ropar. Du får prata med henne, det är väl bara elakt att ge henne falska förhoppningar. Säg att du inte är intresserad bara” säger Friedhelm och är nöjd med sina visdomsord. Det blir tyst i luren ett tag innan Sigge säger något.

“Men, jag har inte snackat med någon annan än dig om det här” säger han tvekande.

“Du kan inte ändra på dig själv, det fattar Flora också om du bara säger det, och förmodligen kommer ni bara bli bättre vänner om du berättar att du spelar på andra planhalvan. Jag måste lägga på, men vi ses på måndag” säger Friedhelm och efter Sigges hejdå lägger de på.


By