DAGEN ÄR KOMMEN del 9

By on December 9, 2017 in Dagen är kommen

dagenarkommen2017

9e december, lördag

Friedhelm vaknar av att någon står bredvid sängen. Han rycker till och sätter sig upp, och ser Amelie förvånat höja på ena ögonbrynet, där hon står bredvid sängen.

“Blev du rädd?” säger hon och ler lite.

“Varför så creepy?” mumlar Friedhelm till svar och gäspar. Han hade fått dela ett av sovrummen med Sigge, som uppenbarligen redan gått upp.

“Kom nu, alla andra är uppe. Frukostdags” manar Amelie sen och börjar gå ut ur rummet. Hon vänder sig om i dörröppningen.

“Du är väldigt gullig när du sover, vet du det?” säger hon och vänder sig om igen. Friedhelm ler lite förvirrat i sin ensamhet. Ibland trodde han nästan att Amelie fortfarande kände något för honom.

 

När han kommer in i köket sitter de andra vännerna samlade kring bordet; Sigge med de blonda lockarna åt alla håll, Amelie hel och ren som vanligt, och så Matilda, Flora och Cecilia. När de märker att han kommer vänder sig Matilda om från bordet och ler stort.

“Godmorgon! Eller waddup som man kan säga” hälsar Matilda och ger Flora en blick. Flora skrattar lite förläget och slänger en osäker blick mot Sigge. Cecilia, som varit ovanligt tyst under resan hittills, tar till orda:

“Vad ska vi göra idag?” frågar hon och rättar till sin prydliga hästsvans. Matilda rycker på axlarna.

“Finns inte överdrivet mycket att göra här, men det finns en julmarknad vi kan gå på?” säger hon och Flora nickar uppskattande.

“Ja vad mysigt! Eller hur Sigge?” börjar hon och Sigge hinner inte svara innan hon fortsätter: “Sen vill man ju bara mysa in sig med någon bra film eller så, eller hur?” De andra nickar och Friedhelm sätter sig vid bordet med sin frukost.

 

Julmarknaden är precis som alla andra julmarknader, och Friedhelm får nöja sig med Cecilias sällskap då de andra dragit iväg in i folkmängden; Flora och Sigge i armkrok, Matilda och Amelie hand i hand. Plötsligt verkar Matilda och Amelie vara bästa vänner? Friedhelm fattar ingenting. Cecilia är dock helt okej, men de två har ju haft en och annan dispyt under gymnasietiden. Under trean hade det dock varit förvånansvärt lugnt. De sätter sig vid en bänk vid utkanten av marknaden och tittar på folk.

“Hur är läget?” frågar Friedhelm lite försiktigt i jakt på en konversation. Cecilia tittar ut i tomma intet och suckar.

“Bra bra, mycket kårshit för tillfället bara” säger hon och Friedhelm frågar vad hon menar.

“Jo alltså, folk krånglar bara” svarar hon. Friedhelm nickar men väljer att inte utveckla konversationen.

 

 

På kvällen blir det som Flora hoppats under frukosten; de myser framför en film. Friedhelm ser med fasa hur Flora och Sigge gosar ordentligt, och med en blick till sin vän går de två ut i köket när tjejerna sitter kvar.

“Vad gör du?” väser Friedhelm och slår ut med armen. Sigge spelar oskyldig.

“Vadå?”

“Du vet vad jag menar. Gillar du henne?” frågar Friedhelm och Sigge ser osäker ut.

“Friedhelm, jag är inte som du. Jag har aldrig haft en tjej” svarar Sigge och tittar ner på golvet.

“Nähä men gjorde inte vi klart varför förra året? Du crushade på mig för fan” säger Friedhelm irriterat, “jag vill inte se på när du lurar Flora”.

“Blunda eller något då” säger Sigge och himlar med ögonen, varpå han går tillbaks in i vardagsrummet.


By