Första intrycket

By on September 3, 2012 in Columns

Klockan tjugo i nio en gråmulen tisdagsmorgon satte jag för första gången min fot på Kungsholmens gymnasium. Förväntningarna var enorma och jag kunde inte riktigt att förstå att det var här på naturprogrammet på KG som jag skulle tillbringa mina nästkommande tre år, en skola och ett program som jag i vild panik hade valt i sista minuten. Allting kändes mest som en dröm som jag när som helst skulle vakna upp ur för att upptäcka att det var måndag morgon och dags att gå till min vanliga högstadieskola.

Tillsammans med det oändliga hav av andra nervösa ettor som befann sig i entrén försökte jag scanna av klasslistorna i hopp om att få syn på mitt eget namn. Till slut fann jag det i mitten av N1D’s klasslista. ”N1D var alltså min nya klass”, tänkte jag. ”Nej, tänk om jag läste fel! Jag måste se efter igen; tänk vad pinsamt om jag skulle gå till fel klass vid uppropet!” Jag tror jag dubbelkollade fyra gånger.

Resten av första dagen flöt på i en rasande fart. Tillsammans med alla andra ettor lyssnade jag på rektorns välkomsttal i aulan, bekantade mig med klassen genom isbrytande flirtlekar, letade efter mitt skåp i ett kaosartat system där logistiken lyste med sin frånvaro, såg en minst sagt annorlunda men otroligt imponerande dansföreställning och gick hem – efter en fika med ohälsosamt många samelever – med dunkande spänningshuvudvärk av alla nya intryck från den första av många KG-dagar.

När jag dagen därpå anlände till skolan var känslan från uppropsmorgonen som förbytt. Jag kände mig inte längre som en besökare och korridorsystemet var plötsligt inte alls krångligt. KG hade förvandlats till något hemtamt, så hemtamt att jag följande dagar inte begav mig hemåt förrän timmar efter att jag hade slutat. Nu, efter en vecka, är det fortfarande lika roligt att gå till skolan. Man vet aldrig vad som väntar, varje dag är lite av ett äventyr. Det är alltid något spännande och oväntat som dyker upp, vare sig det är vetskapen om att kemi är Ämnet (i alla fall om man har Helena), eller om det är en lap dance under treornas torsdagslunch.

Summan av kardemumman är att jag som etta inte kunde ha fått ett bättre första intryck av skolan. Kungsholmen är helt klart den bästa skolan jag någonsin satt min fot i.


By