KÄRLEKENS DERIVATA 18:E DECEMBER

By on December 19, 2018 in Julkalender, Kärlekens Derivata

 

På lunchen repar nästan alla Veroniques kollegor i aulan, för att de antingen är med i lärarbandet – “The Assignments”, eller i kören. Själv kan hon bara spela lite ukulele och kazoo. Hon smyger in och Paolo ger allt han har på gitarr. Han kör ett imponerande rocksolo. “Var är Bo?” frågar Kajsa som är kemilektor. “Aa, alltså, vi får köra utan honom nu för att han fortfarande är på sjukan. Men han skrev att han skulle komma tillbaka i tid till festivalen. Han grejar det. Det kommer bli grymt” ropar en av Bos historielärarkollegor bakom scenen, fipplande med sladdar och förstärkare.

Skolan kryllar av musik på alla plan. På matteproven hörs körarnas uppvärmningar. På E-blocken hör man Luciarep och elever som jammar i klungor. Går man in i fel klassrum kan man råka komma in mitt under en musiklektion. Här finns alla genrer, Soul, RnB, Jazz, Blues, Rock och Pop. Ibland har man turen att höra någon introvert naturare spela en symfoni av Hans Zimmer på pianot i 5417.

Nu är klockan 14:33 och insläppet till aulan går fort. Hundratals elever swishar 10 kronor i inträde, varav allt oavkortat går till Musikhjälpen. Veronique donerar en tjuga för praktikalitetens skull. Såklart pumpas “All I want for Christmas” ut ur högtalarna för att skapa rätt stämning i aulan. På scen står det plastgranar med tomma paket och ljuvliga ljusslingor pryder scenen och träbalkarna.

Sorlet i aulan tystnar när programledarna presenterar kvällens första akt. Det är skolans musikgrupp. De spelar ett medley och alla klappar, skrattar och njuter. Men det ända Veronique längtar efter är att höra Paolos solo i lärarakten.

Efter nio nummer är det dags… lärare efter lärare går upp på scenen. Som på ett filmskt, overkligt bröllop stiger Bo in som en rebell med saxofonen i famnen. Det blir mörkt i aulan. Spottarna tänds. De intar sina positioner. Predikar om kärlek och närhet. Det som följer är en symfoni av alla möjliga instrument. Strängar, slag, sång och blås. Bo är showens stjärna och blåser för kung och fosterland. När numret är över möts de av stående ovationer. Det glittrar i Veroniques ögon och hon visslar av fascination.

Efter Vinterfestivalen möts hon av en mild decemberbris och av snöflingor som klistrar sig mot kappan och boken som hon har i handen – Michio Kakus “Physics of the Impossible”.


By